Jag kom till Aukland på eftermiddagen den 14 april. För första gången på ett par veckor så såg jag faktiskt sol och blå himmel. Jag visste att jag skulle trivas redan då, och på bussen in till stan förstärktes den känslan. Även om det inte är någon direkt storslagen natur så var det ändå så att man fick en försmak av vad som skulle komma. Det verkade helt enkelt lovande.
Bussen kommer
När jag checkat in på hostelet, som för övrigt var väldigt bra, så gick jag en liten sväng i staden. Jag han inte med så mycket innan det blev mörkt och jag blev hungrig, men så vitt jag förstod så verkar det vara en mycket trevlig liten stad. Fast så liten är den inte, vår guide här på kiwiexperience sa att det till ytan var världens fjärde största stad. Inte konstigt att den ändå känns liten när det bara bor 1,4(?) miljoner människor där.
Ashley och Tom
Josh på språng
Som jag nämnde så har jag börjat resan med kiwi bussarna, och jag trivs! Trevliga människor och spektakulär natur. Vi besökte Cathedral cove och badade lite. Ett par amerikanska tjejer ville att jag skulle ta kort på dem när de lekte i vattnet, och när jag frågade om jag skulle ta med min också så blev det hela snabbt till en photoshoot. Det blev några riktigt bra bilder, ska bli kul att retuchera dem. Efter Cathedral cove åkte vi till hot water beach, ett seismiskt aktivt område där varmt vatten sipprar ut i sanden vid havet. Vi grävde små pooler och badade i varmt vatten utomhus, mycket behagligt.
Busschaufför Josh gräver pool
Det har verkligen varit några händelserika dagar här. För några dagar sedan åkte jag whitewater rafting, man åker forsränning i en gummibåt med plats för sex personer plus en instruktör. Jag hade nog lite för höga förväntningar när jag åkte dit för jag blev nästan lite besviken. Sjumeters fallet var häftigt men resen var lite för lugnt och det var inte så långt som jag hade trott. Men det var helt klart häftigt att göra, men jag vet inte om jag skulle betala för att göra det igen.
Överväldigande
Om nu whitewater rafting var lite av en besvikelse så var skydiving allt och lite till av det jag förväntade mig. Det var en av de intensivaste upplevelser jag varit med om. Spänningen före och det lite oväntade lugnet i flygplanet utmynnade i ett helt fantastiskt fallskärmshopp. Jag hade bett min instruktör att vända på oss just när vi hoppade ut så jag kunde se flygplanet. Han gjorde en bakåtvolt ut ur flygplanet! När jag väl samlat mig lite efter den första lilla sekunden så bara njöt jag. Med luften piskande över hela kroppen lekte vi runt i luften i ungefär en minut. Kameramannen flög runt oss och tog bilder, jag låssades simma och visade tummen upp och gjorde saturday night fever dansen. Jag ser lite fång ut på videon, men fan vad roligt jag hade! Det mest intensiva i upplevelsen var så klart det fria fallet, men när fallskärmen väl vecklades ut så kunde man njuta av utsikten och den var underbar. Jag fick styra själv ett bra tag, först bara styra framåt mot vår landningsplats men sedan också en brant 360 graders sväng. När jag trodde att han skulle ta över så sa han åt mig att göra en likadan till men lite långsammare denna gången, och sagt som gjort så blev den en andra sväng runt. Instruktören tog över och landande. Konstigt nog hade jag inte varit speciellt rädd. Klart att jag var nervös, men det värsta var att hasa sig fram mot dörren precis innan hoppet, efter det var allt så intensivt. Och helt underbart!
Thumbs up
Ja, det går inte att beskriva känslan.
Skydive
Skydive
15.000 feet.
Så nu har du börjat blogga… Härligt =)
Fan va kul! Känns som du gillar det lite mer fartfyllda livet, o jag förstår dig. Ser fram emot videon från hoppet =)
Jäklar va härligt! Man kan ju inte bli mer än avundsjuk =)